Åh wow.

Jag vet inte ens riktigt varför jag skriver detta inlägget men. Här är jag. Över 10 år sen jag skrev här sist. Kan inte ens minnas när jag sist öppnade denna sidan. Vet inte riktigt hur jag hamnade här nu. Jag är dock glad att jag hittade detta igen. Jag spenderat en hel del tid de senaste dagarna med att tänka både på framtiden och dåtiden. Ibland får jag lite identitetskriser och dessa tankar är ofta resultatet av det, det hjälper kanske inte att jag har varit sjuk hela veckan och därför inte tänker jätteklart heller. Vet inte om vad jag skriver just nu ens är läsbart. Min hjärna är lite här och där just nu.

MEN! Tillbaka till min identitetskris.

I höstas började jag på en folkhögskola och bor nu på internat. Detta betyder att jag har spenderat väldigt mycket tid med helt nya människor som aldrig känt mig som någon annan än den jag är just nu. Och är det inte skumt? För dem har jag aldrig varit 10-åriga Stina, som älskade Winx Club och Barbie och brukade leka att hon hade magiska krafter på rasterna, eller 19-åriga Stina, precis inflyttad i sin första egna lägenhet, nervös och glad och väldigt ensam, eller 15-åriga Stina, när hon precis fått sin autismdiagnos och var så arg att där var något så påtagligt som gjorde henne annorlunda från andra för allt hon ville var att inte vara konstig. Jag har inte varit 6-åriga Stina, så glad över att äntligen ha ett syskon och så rädd att något skulle hända med honom att hon inte ville låta honom vara ensam i ett rum, eller 22-åriga Stina, som bara försökte ta sig igenom isolationen pandemin satte henne i med så lite depression som möjligt. Eller, 14-åriga Stina, precis tillbaka från sitt första filmläger, en upplevelse som var så bra och så viktig för henne att hon tio år senare fortfarande pratar om det, kanske lite för ofta.

Är det inte otroligt att jag har varit alla dessa versioner av mig själv. Och nu är jag här, uppbyggd av alla versioner av mig som jag varit förut, med lite mer erfarenheter, insikt, och mognad, vilket gör mig till något helt nytt och exakt likadan samtidigt.

Personerna som jag har träffat här, de har träffat en person som öppet pratar om sin autism och hur det påverkar mig i mitt dagliga liv, och som nämner sina småsykon i nästan alla konversationer för dem är allt, som inte skäms över hur jobbigt det är för mig att bo själv, både i min första lägenhet när jag självisolerade mig på grund av depression, och min andra lägenhet där jag var tvungen att isolera mig en längre tid och tvingad tillbaka in i depressionen. En person som blir orimligt glad när någon nämner Winx Club och försöker få till ett Barbie film maraton på internatet, och som spelar DnD så att jag kan leka att jag har magiska krafter, en person som ofta drar upp det där filmlägret i Ystad Studios och de spelade in en Wallander film samtidigt i de lokalerna och det var extremt häftigt även om det mesta jag såg av det var några polisklädda människor som åt lunch ute en gång. OCH ALLA FILMER VI GJORDE! Det var så kul och de var så dåliga men så roliga att titta på och jag kommer aldrig sluta vara besviken på hur de blev nertagna från youtube för omg de var kul att titta på.

Jag tyckte om filmlägret.

Wow att skriva ner allt det där kanske fixade min identitetskris. Whodda thought. Jag är jag nu för att jag är alla jag jag har varit, och ifall jag inte vet hur jag har varit så finns det alltid sätt att påminna mig. Som den här gamla bloggen, eller alla (väldigt, väldigt många) videoklipp jag har sparade där jag bara pratar med kameran, eller sjunger, eller dansar eller jag vet inte vad. Jag har filmat mig själv så mycket.

Okej. Identitetskris fixad. Jag kanske borde försöka vila bort den här förkylningen nu.

Jag har varit på filmläger i somras, och här är de filmer jag medverkade i ;)

Jepp, de medverkade jag i :p

säger vi till min gamla vän A <3

Första dagen på dagis kom hon fram till mig och frågade om jag ville leka med henne. Efter det var vi bästa kompisar. Nu är det mer än ett år sedan jag sist såg henne men hon kommer idag.

Har verkligen saknat henen <3

Det är ganska tur att hon kommer idag också när resten av familjen ska bort... Så slipper jag skämmas för de och vi slipper sitta fast i mitt rum som är minimalt :p

Okej då,

nu är det dags för mig att ta mig i kragen och börja blogga ordentligt!

Come on Stina, you can do it!

Och nu ska jag göra det, jag ska börja blogga på riktigt nu!

I promise you!

Ja, jag var ju och såg mästerkatten på bio. Den var faktiskt sjukt bra! Måste rekomendera er att se den. Annars så sitter jag bara o slappar. Det är det bästa med lov, att man kan slappa... :)

Jaha, har precis skrivit men det var för att ni skulle få en liten helhetsbild på vad som hänt när jag inte bloggat. Men nu ska jag snart åka tååååååg! Sånt är kul vettni ;)

Men jag skå åka tåg till Lund (tror jag...) för att kolla på bio med hela familjen och min lillebrorsas kompis och mamma. Vi ska kolla på mästerkatten. Emma sa åt mig att köpa en STOR popcorn, får väl se vad det blir med det ^^

Heeeeeeeeeeeeeeej! :D

Jag har bytat skola till världens bästa! Och den bästa klassen också! Går nu med min bästis Emma som jag känt sen jag var 5 år gammal och jag ahr också lärt känna en tjej om heter Kelly och nu är hon och jag typ bästisar vi med. Det är liksom vi tre som är med varandra ALLTID! De två tjejerna är bäst! Resten av klassen är riktigt shysst! Och lärarna är bra också och alltid är bara så perfekt. Har nästan glömt att jag är världens blygaste person... xD

Jag är lycklig. Meeeeeeeeeeeeeen, Lollo nu skriver jag till dig!

Gick det att träffas snart? Du sa att du skulle kolla ^^

Tack och hej för mig!

Har varit off ett tag nu för att jag int ekunnat ta mig till datorn

Sorry!

Har velat blogga men inte kunnat

Har haft så ont i mina fötter så jag har inte kunnat gå till datorn

Men nu är jag tbx! :D

Så nu kan ni jubla! Haha näää xD

Love U readers! <3